AA E00200hHHHv)t tt SÅONHN HN lt! tl trTntTt FSF FLN MCLÅCDnFnMFMMOD FOO — — ning några rader; derefter visade han pappersbladet för den sjuka. Denna läste ifrigt doktorns tillägg och tog hans händer liksom för att tacka, men i detsamma öfvergåfvo krafterna henne... Hon halföppnade munnen för att tala, ett doft rosslande framträngde mellan hennes läppar; hon ville ännu en gång upplyfta sina händer men do lågo qvar orörliga på bädden... Doktorn tog henne i sina armar. Den döendes ögon blefvo stela och hennes blick var e mera tillsluten. Doktorn vände sig om till åskådarne af denn: gripande scen. — Bed till Gud! sade han med rörd stäm. ma. Den arma martyren har upphört att lida på denna jorden. Må Gud emottaga hennes själl Lonore, Blanche, Bertha och Mariic föll på knä vid den sjukas säng. Grefve de Sommes bugade sig nästan ovil ligt, i det han ofrivilligt egnade en hyllning å dödens rajestät. Men rörelsens ögonblick varadi ej länge hos denne usling. Det var nödvänig för honom att få veta, hvad fröken de Morande skrifvit. Otåligt afvaktande att snyftningarn skulle taga slut, begagnade han sig af ett ögon blicks lugn, för att närma sig doktorn och för honom bort med sig till ett hörn af rummet. — Doktor, sade han till honom med c