Göteborgsposten – 7 september 1861, sida 2

grefven minst väntade sig det, kom doktorn och berättade honom, att fröken de Morandes återfått sitt förnuft. En sådan nyhet uppväckte hastigt till lif denne intrigante mans infernaliska snille, och vi ha nyss sett, huru han börjat begagna sig af den nuvarande situationen. Om fröken de Morandes före sin död återtog den förmögenhet, hvaröfver hon ännu egde rätt att förfoga, var hämnden på Camparini betryggad. Sedan Blanche och Lonore arresterats och kastats i Brests fängelser, var framgången af banditens planer säker. Som sagdt, dagen tycktes bli gynsam för grefve de Sommes. Emellertid kände fröken de Morandes, som endast uppehölls af en våldsam feber, framkallad af den berättelse hon hört, sina krafter efterhand aftaga och dödens närmande visade sig i hennes ansigte med förfärande snabbhet. Samlande all den styrka, som ännu återstod henne, kallade bon med en befallande åtbörd grefven fram till sig. — Bevisen ? sade hon, hvar äro bevisen på att det är sannt hvad ni sagt? — Dessa bevis, svarade grefven, har jag icke, men det finnes en person, som kan intyg: sanningsenligheten af mina ord. -— Och denne man?... hans namn ? -Fouch6, sonen till en f. d. skeppsredare