Göteborgsposten – 7 september 1861, sida 2

att gifta sig med en af de båda systrarne, för att sedan, genom ett nytt brott, ensam komma i arf och ego af hela den stora förmögenheten. j Det var Blanche, som utsetts till offer för banditen. Att med fara för sitt lif låtsa sig rycka de båda systrarne ur en stor fara, att gå ombord med dem, låta den ena omkomma på hafvet och, då de väl hunnit till England, gifta sig med den andra, hade synts honom vara den enklaste, djerfvaste och på samma gång äfven lättast utförbara plan i verlden. Vi veta huru den satts i verket, huru den strandat och huru han genast beslutat med infernalisk fyndighet att låta arrestera systrarne, af hvilka han skulle lemna Leonore åt bödlarne och sjelf träda i brudsäng med Blanche. Denna dag tycktes skola le på det vänligaste mot bofven. För att få bämnd på Camparini, bade han mycket ofta tänkt begagna sig af fröken de Morandes, men den arma qvinnans fortfarande vansinne satte sig deremot. Grefven var en man med förutseende blick. Det var i hopp om att kunna närma sig den sjuka, som han låtit föra de båda systrarne till Gousnou, det var i hopp om att kuuna betjena sig af färgarens bortröfvade Rosa, som han aldrig sökt skilja dem från Bertha. Och i samma ögonblick