Göteborgsposten – 3 september 1861, sida 1

sen. Så långt ifrån att vara gemensamma, är Sveriges och Tysklands politiska sträfvanden så motsatta hvarandra, att dessa begge länder höra till rakt motsatta läger. Se vi åter efter, hvilka mål Sverige och Tyskland kunde hatva gemensamma, ehuru de ännu icke riktat sina sträfvanden på (dem, och som skulle göra dem till naturhga bundstörvandter, så äro de icke några andra än de mål, som Buropas alla nationer rätt förstådt hafva gemensamma med hvarandra,d. v.s. arbetet tor frihetens och framåtskridandets sak. I denna mening kan man väl säga att Sverige och Tyskland äro naturliga bundstförvandter; men i samma mening kan man säga att Sverige och Frankrike eller England, ja, hvarföre icke ullochmed att Sverige och Ryssland äro naturliga bundsförvandter. Skulle de begripa sin plgt och sitt eget välforstådda intresse, så skulle de förstå att de icke kunna hatva audra fornuftiga sträfvanden, än sådane, som stå i fullkomlig öfverensstämmelse med hvarandra. De allmänna sträfvandena for Europas frihet kunde väl, ifall Tyskland skulle träda in bland denna saks förfäktare, föranleda ett förbund mellan Sverige samt hela Skandinavien och detta land, på samma sätt som det under sista kriget kunde vara fråga om en allians mellan Sverige och vestmakterna. Men vill man påstå, av. vi på något annat sätt skola företrådesvis ha en allians med Tyskland, så måste man afven mena att vi skola hatva några speciela gemensamma mål, tör hvilkas uppnående det skulle vara fördelaktigt för oss att arbeta tillsammans. Och några sådana äro icke tänkbara, ifall man icke vill ställa sig på den gamla statekonstens ståndpunkt, enligt hvilken erötring och grannars skadande ansågs såsom det af naturen föreskrifna målet, som en stat borde föresätta sig. Skall en naturlig allians mellan Tyskland och Sverige betyda något, så måste den betyda detta. Ty utan denna förutsättning har talet om att tvenne folk äro bestämda till bundsförvandter, ingen mening. Utan denna lörutsättning finnes det inga naturliga allianser. Staterna och folken kunna vara bundstörvandter endast då de upptatta det mål, de bora arbeta för, på samma sätt; så snart de icke göra det kunna de icke heller vara bundsförvandter. Vi hoppas och tro, att det icke finnes inom Sverige, ens bland dem, hvilka användt det uttryck vi företagit oss att skärskåda, några som på allvar skulle vilja förorda den politik, som en gång ledde till Polens delning. Vi bro att det hos oss framkastade påståendet om att Sverige och Tyskland äro naturliga bundsförvandter, endast är en fras, framkallad af den välvilja och aktning, som många af den tyska pressens organer på senare tiden lagt an på att visa Sverige, men hvars verkliga mening man förbisett. Hvad vi påpekat måste dock ligga deri, ifall deri skall finnas någon mening alls, och vi hafva derföre icke kunnat underlåta, att för vår del protestera emot ett sådant, minst sagdt tvetydigt ytt—— VÄ A AA X ri — 2-0: 828-68 00-000 0—--—-2—--—00be