Göteborgsposten – 3 september 1861, sida 1

ilmarsch ned till kusten! Engelsmännen hafva nyss gått i land. — Hvad? inföll Brune, Skola vi fly för fienden ? — Vi måste rädda våra hotade batterier. Öfversten har erhållit generalens ordre och han uppdrog åt mig att skynda hit, för att underrätta er. I väg derföre och förlora icke ett ögonblick ! Brune gaf till en kraftig svordom. — Slå en hvirfvel, sade han till trumslagaren vid sin sida: samla vårt folk. Grenadierer! ställning! — Hr Brune, sade Jacquet, som ej lemnat denne och derföre hört ordonanceofficerens befallning. Hr Brune, kom ihbog ert löfte! Er heder ansvarar mig för den fånge jag anförtrott er! Med dessa ord rusade han, utan att vänta på svar, i elden och försvann i trädgården. XXVIL Dagen efter. Dagen grydde och upplyste ett af dessa förfärliga och smärtsamma skådespel, som blifvit så vanliga inom Bretagne, sedan det inhemska krigets gissel började föröda det. Gouesnou, som ännu dagen förut låg der å