Göteborgsposten – 2 september 1861, sida 1

ma utan sina mormoner? Hafva vi icke våra egna, visserligen hemliga och kryptogama mormoner, men dock i verkligheten lika så mycket mormoner som de i den fjerran vestern: Antingen skilnaden är ull tformän för mormonerna 1 Utah eller icke, besticker den sig 1 sjeltva verket eudast 1 den öppenhet och det mod, hvarmed dessa senare erkänna sitt lefnadssätt, och i de argumeuter de vanligwvis anfora till törsvår dertor. Hr Kemy skall bestyrka att han hört många af dessa argumenter at välkända frunWimmer som varit kristna, men sedermera förledda, vare sig af känsla eller villtarelse hos deras intelligens, att gå öfver ull polygamens läror, af hvilka de, blifvit allvarnga anhangare. Han beskrifver evwt tillfälle han hade att samtala öfver detta delikata ämne med ev frunumimer, som betraktades säsom särdeles ladylike ibland mormonerna och som skulle betraktas på samma sätt hvar som helst; och han anmarker, att det är omöjligt avt tavta, med hvilket själsallvar hon försvarade den nya läran och bemötte invändningarne deremot, och hvilken blygsamhet isäval sävt som språk, hon ådagalade vid försvaret at en sa dälig sak. Naturligtvis stodo de bibliska argumenten i förgrunden och mycken vigt fastes vid Abrahams, Jakobs, Sauls och Davids, samt andra våra bekantskapers ifrån skriven exempel; och på hr KRemys anmarkring, att de voro hemtade endast trån gamla testamentet, antördes att nya testamentet medelbarligen sanktionerade och rekommenderade dem. Vidare androg hon vissa fysiologiska törhållanden, samt anklagade de kristna att misstorstå både bibelns och naturens lag, bvarföre de äfven fingo lida svåra straff i den bland dem herrskande prostitutionen; samt deri, att andra qvinnor åter mäste letva ogifta och icke kunde uppfylla sin bestämmelse avt vara makar och modrar. I ett mormoniskt samhålle, hade den vackra mormonskan sagt, kan något sädant icke komma i fråga; det partriarkaliska systemet — så bonamnes mänggiltet hos mormonerna --tål imgen lösakughev. — Hr Kemy vidrorde vidare den sjelttornekelse, som qvinnorna vid ett sådant system mäste ålägga s1g, samt den jalousie, som nödvändigt maste uppstå emellan de olika hustrurna 1 samma familj; men det förtjenar att anmärkas, av denna slusats riktighet bestriddes icke blow at henne utan ätven afftlere andra fruntimmer, hvilka hr Remy katekiserat. Det omtalade fruntimret var en al sju hustrur, alla goda och utmärkta qvinnor, såsom hon sjelt beskref dem, samt gift med en god och utmärkt man, med hvilken de lefde fullkomhgt lyckliga. Hon afvisade hvarje antydning om jalousie dem emellan och tycktes mena det allvarligt med allt hvad hon sade, samt syntes så nöjd med sin ställning, säger hr R6my, att jag afstod från vidare förfrågningar i detta alseende. Hr Remy anmärker dock att det är svårt alt förstå, det en man skall kunna hafva en fullkomligt lika tillgitvenhet för alla sina hustrur, samt att ban, för att undgå att visa företräde åt någon, ledes att lägga band på sina naturliga känslor samt att behandla dem alla med en kylande nedlåtenhet. Det är också erkändt, att äktenskapet bland morRAN SVEA