Göteborgsposten – 27 augusti 1861, sida 1

ende arfvet efter er onkel, hr de Niorres. Grefven var frånvarande, då hans ombud inledde rätgången, försedd med de aktstycken, som han påträffat bland sin husbondes papper. Grefven var emellertid i sin fulla rätt. Rådsherrens son, som aflidit såsom grefvens gäldenär, hade öfverlåtit hela sin blifvande förmögenhet åt grefven. Men när grefven fick veta, att processen börjat, skyn. dade han genast till Paris, han gjorde uppskof ; processen, han tillbjöd er alla papperen, i def ban bad er förstöra dem, och först då ni afstodo från arfvet efter er onkel samt derigenom be: myndigade honom att fullfölja processen, först då gickiban in derpå. Och återvände han icke, då har vunnit processen, till er, för att erbjuda sin afsägelse, hvilken ni dock vägrade att emottaga!? Slutligen, min syster, då denna första dom ble upphäfd, tillfölje af några formfel, då den andra genom lifliga ansträngningar af grefvens fiender inleddes, och Revolutionen, som i detsamma brö ut, förorsakade uppskof i processen, förrådde vä grefven då någon saknad? har han icko visat sig lika tillgifven, lika vänskapligt sinnad emot e som förut . . . — Ahl! afbröt Blanche, jag vet att grefv de Sommes uppförande varit beundransvärdt ; jag vet, att han är vår bäste vän, jag borde säg: vår ende. Jag tviflar ej. Om jag hyser någor tvekan för att i detta ögonblick fly och emot