sippis finansangelägenhetler. Staten hade nem ligen ådragit sig en i förhållande till des: små inkomster ganska betydlig skuld, son isynnerhet hade uppstått genom understöd a lävtsinnigt upprättade och ledda banker, för nämligast the Planters bank, till hvilka: bästa staten försålt obligationer, hvilka der icke kunde inlösa. Davis uppträdde nu son den ifrigaste förkämpen for den såkallade repudiationen d. v. s. den åtgärden att utar vidare vägra att fullgöra de förbindelser, sta ten i obligationerna åtagit sig. Oaktadt de amerikanska betraktelsesättets fördomsfrihet afseende å sådana förbindelser motsatte sig dock Mississippis lagstiftande församling nå stan enhälligt obligationernas repudiation samt fattade ett beslut, att någon slags finans plan skulle uppgöras för obligationernas be talning och återställandet af statens kredit. Den som önskvärd uttalade finansplanen kun do dock icke uppgöras, och man tog slutliger dock sin tillflykt till den af Davis förordade repudiationen. — År 1848 valdes Davis för Mississippi till senator i kongressen. Son sådan egnade han sin hufvudsakliga verksam het åt de militäriska angelägenheterna sam uppträdde såsom en ifrig försvarare af slafve riet och sökte att så mycket som möjligt in skränka unionens makt i förhållande till d enskilda staterna. År 1851 uppgaf han sil senatorsplats i kongressen för aw uppträd såsom kandidat för det demokratiska partie till guvernörsembetet i sin stat. Han bese grades af sin medsökande Foote, som va kandidat för det såkallade unionspartiet, sam drog sig tillsvidare tillbaka till privatlifvet År 1852 uppträdde han dock åter såsom hand lande på den politiska skådeplatsen, samt gjor de det demokratiska partiet 1 Mississippi, Te nessee och Louisiana stora tjenster i det hai mycket bidrog till genomdritvandet af Pier ces val till president. Då Pierce intog pre sidentplatsen utnämnde han derföre också Da vis till krigssekreterare. I denne svage pre sidents administration var Davis dess mäkti gaste medlem samt beherrskade icke blot presidenten sjelf utan äfven hela hans kabi nett. Marey, som stod i spetsen för utrike angelägenheterna, var nästan den ende, Bor kunde hålla sig oberoende af hans inflytande I denna inflytelserika ställning befordrad Davis slafstaterna på det kraftigaste, samt vi sade sig såsom en ifrig motståndare mot abo litionisterna. Under Buchanans presidentska blef Davis åter medlem i senaten i Förent Staternas kongress. Då staten Mississipp i Januari detta år, tillfölje af de bekant stridigheterna, afföll från unionen lemnade ä! ven Davis jemte de öfriga secessionistern kongressen samt återvände hem. Några må der efteråt valde de affallna staternas kongres i Montgomery honom till president för de sö dra staternas konfederation. Davis färd frå sitt hem i Mississippi till Montgomery i Ala bama var ett slags triumftåg. På 24 skild ställen blef han tvungen att visa sig och håll tal för de talrikt församlade och upprörd —— RUTAN NTSP AIN TAR KVTADSUESNESSEAET STAD SRETVLVS EATING TINA