Göteborgsposten – 14 augusti 1861, sida 1

nyss, att j hädanefter ären fullkomligt fria och jag upprepar det för eder, ty inom åtta dagar skall jag icke mera befinna mig ibland er. Åhörarne betraktade hvarandra under smärtsam förvåning. — Du lemnar oss? ... stammade Fjäriln. — Du vill icke mera vara vår chef? tillade Tjädern. — J hafven blifvit hederliga och ärliga menniskor, genmälte Bonchemin; hvad behöfven j nu mig. — Du... sade Hvalfisken . .. du öfvergifver oss således? — Blixt och dunder utropade en matros, som bar det betecknande namnet Sydvesten. Åt hvilken bog skola vi nu vända? Huru skola vi kunna styra, om du lemnar rodret? Bonchemin betraktade forskande dessa ansigten, som voro vända emot honom och uttryckte en och samma känsla. — Ären j då fast beslutna att icke lemna mig? frågade han. — Ja! ja! svarade man från alla håll. Vi skola aldrig lemna dig! — Äfven om jag öfvergåfve Frankrike? — Vi skola följa dig! — Öfverallt, hvart jag begifver mig? — Öfverallt I Ropen voro enstämmiga.