Göteborgsposten – 8 augusti 1861, sida 1

Article Image
är dessutom genom sin sexåriga vistelse bland missionärerna och den undervisning, han erhållit af. dem, fullkomligt bekant med den kristna religionens dogmer. Hans meddelande om anförarens åsigter kunna derföre anses för fullkomligt pålitliga, likasom han äfven sjell måste betraktas som sträng anhängare af hans läror. Dessa åsigter gälla äfven för oantastbara och det tillåtes ingen att predika emot dem for att icke försvaga tilliten till anföraren och förminska truppernas entusiasm. De i Kan-Wangs ofvannämnda bref innehållna upplysningarne bekräftas i hufvud saken af de berättelser, som europeer efter egen erfarenhet hafva meddelat. De vigtigaste äro några i China Mail samt North China Herald meddelade bref från presten L. J. Roberts, som tidigare var missionär i Kanton, men som sedan blifvit utrikesminister vid hofvet i Nanking, samt en under rubriken En månad bland insurgenterna i det forsta af ofvannämnda blad offentliggjord berättelse af en pastor G. John. —Då mr Roberts ankommit till Nanking hade rebellernas anförare tillskrifvit honom ett bref, hvari han helsade honom välkommen till sin hufvudstad. I detta hade han upprepat alla hans sekts trosartiklar, nemligen Gud Faders och Kristi förnyade besök på jorden, deras upprepade underverk till förmån för honom samt hans egen himmelsfärd år 1837. Han förklarar sig vid densamma hafva sett Gud Fader och Kristus samt den gudomliga modren och systern ansigte mot ansigte. Fadren, Kristus och han, sonen, bildade den gudomliga enheten. Han sjell utgör sammanfattningen af vägen, eanningen och lifvet, likasom Fadren och Kristus hvar för sig äro det. Han låter slutligen mr Roberts deri veta, att han utan motsägelse måste tro på dessa tre gudomligheter eler gå under, likasom judarne, hvilka icke trodde på Moses, samt anför till sist att han är Guds utvalde son i samma mening och egenskap som Kristus, den äldre sonen, med det tillägget, att det är högst vigtigt att tro på dessa satser, alldenstund man derförutan icke kan göra nytta här i verlden eller blifva salig i den andra. Deras egentliga gudstjenst skall, enligt de begge personernas beråttelse, icke vara af någon särdeles betydenhet. I allmänhet äro dock berattelserna derom icke fullt klara. Det är visst sannt att anhängarne af den rebelliska sekten kalla den sjunde dagen för gudstjenstens dag, ett uttryck som kine serne ofta använda för att beteckpa den kristna sabbaten. Denna dag än för dem lördagen. Detta skall dock härleda sig mera af ett misstag är af uppsåt. Ingen offentlig gudstjenst äger dock rum på denna dag, för att åtskilja den från andra dagar. Mr John berättar att de på den arbeta, köpa och sälja, alldeles såsom eljest. Den föregående aftonen kl. 10 aflossas två eller tre kanonskott för att tillkännagifva att tiden för bönen är kommen och att gudstjenstens dag snart skall begynna. I omkring en timmes tid sysselsätter sig då mrs BANNERS RR MAR NEF VREDE TNE AME IEA KRAE ötiteedaename

8 augusti 1861, sida 1

Thumbnail