Marinsoldaten. Den nykomne hade, utan att vara vacker, ett af dessa vänskapligt uttrycksfulla ansigten, som genast intaga vid första ögonkastet. Såsom sagdt, hade den nykomne stannat då han hörde sjömannens ord. — Hvad är det! frågade en utaf de närvarande med en blick på den nykomne. — Petit-Pierre tyckes ha vädrat någonting! ...sade skrattande en utaf sällskapet, som kallade sig la Rochelle. — Skratta icke, matros! sade marinsoldaten med en så befallande stämma, att alla sprutto till, öfvertygade om att det gällde någonting allvarsamt. — Hvem är det? upprepade en. — Hvem det är? — Hvem känner ej pappa Kervours, den gamle sjögasten, pappa Rogomure, den som alltid har en grogg och ett godt råd åt hvarochen som önskar det. — Ja, det var en af amiral Suffrens vänner. — Vänner ja! Pappa Kervours och Ma