Göteborgsposten – 29 juli 1861, sida 1

Me RENARE NER ARA NRA RNE ERSTA — Hvarföre då? frågade sir Ewes förvånad. — Derföre att de skola, om ni gör dem loss, skälla så att hela besättningen vaknar. — Men hvarföre skola de skälla? Här finnes ju ingenting, som kan reta dem dertill. — De ha funnit ett spår sade en annan neger. — Ett spår? ... ombord på detta fartyg? — Ja. Ända sedan vår ankomst till Kingstown ha de båda två, isynnerhet Cotåma, befunnit sig i en stor oro. Vi veta icke, huru det kommer sig. Men säkert är det, och det är detta fartyg, som orsakar deras gny; ju närmare vi nyss kommo det, desto större ifver och oro visade de. Om vi lemnat dem i frihet, skulle de bestämdt gjort kål på någon engelsman. — Det är besynnerligt! sade sir Ewes eftersinnande. Hvad har väl tilldragit sig här ombord på korvetten, som så kan oroa dem ? — De ha funnit ett spår! upprepade den förste negern. — Ett spår? sade åter sir Ewes. Afen vän eller fiende ? Negrerna svarade icke: de kunde ej göra någon slutsats. Hundarne åter tycktes, alltsedan sir Ewes inträde i hytten, fördubbla sin klagan och sina böner om att bli befriade från sina band; — ————n