Göteborgsposten – 23 juli 1861, sida 1

Negern och hans kamrat hade sedan några ögonblick tillbaka, efter att ha sakta vexlat några ord smugit sig in bland blommorna, hvilka lutade sina kronor tillsammans öfver deras hufvuden. En djup tystnad rådde vid ingångarne till lägret. De engelska soldaterna stodo orörliga på sin post, stödda mot sina gevär. Allt var försänkt i det djupaste lugn. Plötsligen genomskars likväl luften af en skarp hvissling, sedan följde på denna hvissling flere andra och någon rörelse förmärktes i gräset och blommorna... de engelska posterna föllo alla på en gång till marken, liksom träffade af blixten. VII De engelska posterna. Den, som uppifrån klipporna kunnat åse den scen, som nu försiggått, skulle säkerligen trott sig befinna sig midti en af dessa fantastiska händelser, som medeltidens gamla legender omtala. De sju männen hade fallit till marken på en gång, utan att utstöta ett enda skri, utan att göra en rörelse, och likväl var ingen fiende synlig. Bullret af deras fall bortdog i det höga gräset, hvari soldaternas kroppar nästan begrofvos. Det var omöjligt, att från de närmsta tälten i lägret kunna skönja denna sällsamma scen.