Göteborgsposten – 18 juli 1861, sida 1

förklara för dess medlemmar, att kejsaren har frihet att handla som honom bäst synes, ,isynnerhet i afseende å italienarne, hvilka endast hafva att lyssna till en beherrskares röst. Och på samma sätt var Napoleon aldrig nöjd med den absoluta makt han egde, utan ständigt böjd att uttala sitt eget oberoende af både lag och allmän mening ide mest härda och retande uttryck. Förnuttigt folk säger han vid ett annat tillfälle, borde förlita sig helt och hållet på mig. Jag ser hvad som är pässande och rätt, emedan mina vyer äro högre. Den snillets öfverlägsenhet som Napoleonisterna icke utan skäl göra anspråk på för sin afgud, upprätthöll han praktuskt genom att ådagalägga en likgiltighet för menniskolif, hvilken knappt ötverträffades af konventets medlemmar. Så snart kejsaren mötte något motstånd var hans första tanke att låta skjuta sin motståndare, och ifall hertigens åf Enghien och Palms mord endast äro undantagshändelser i hans lif, så ser det nästan ut som om denna återhållsamhet från blodsutgjutelse hufvudsakligen bör tillskrifvas hans underlydandes skrupler. Då en italiensk deputerad uttalar något missnöje med fransmännen skall han genast skjutas ifall han förnyar en sådan förseelse, och emellertid får hans broder, en general, genast afsked. Vice konungen af Italien får befallning att låta hänga hvarje förläggare som låter trycka en flygskrift ull förmån för påfven, samt att låta skjuta hvar och en, tillochmed en kardinal, som utdelar påfliga kokarder; och karteschoch muskötsalvor, — för att använda revyförfattarens uttryck — förekomma i hvarje rad af hans befallningar. — Efter fälttåget år 1809 får kejsaren höra att biskopen af Udine här uppfört sig illa; ifall det förhåller sig så, skall Eugene låta skjuta honom inom 24 timmar. Der finnes äfven i Padua, tillägger kejsaren vidare, personer som icke hafva upptört sig väl; sänd mig en förteckning öfver dem, att jag må kunna statuera ett slående exempel. Om der i Padua finnes någon stor familj som har burit sig illa åt, så vill jag tillintetgöra den med både rot och grenar — fader, broder och kusiner — så att den må blifva ett exempel i Paduas häfder. Och dock har ingen monark befunnit sigien ställning, som mindre behöft anlita ytterligt våld och godtycklighet, än Napoleon, då han befann sig på höjden af sitt välde. Han kunde ha uppnått alla sina syften genom skiljedomare, med ett yttre iakttagande af alla lagliga former. Det var blott för att tillfredsställa sitt medvetande om obegränsad makt som han fann nöje i att hota olydiga undersåter med musköten och repet. Då tänkande fransmän i våra dagar framhålla allt detta såsom en spegel för det nuvarande kejsardömet, är det dock icke deras afsigt att antyda, det mr de Persigny eller hans herre skulle ärna sända en obehaglig forfattare till Vincennergrafven med en rad af zouaver efter sig; de vilja endast vända uppmärksamheten på den absoluta maktens EAA On nn —L 2!