Göteborgsposten – 18 juli 1861, sida 1

lyckats få reda på alla passen, att han förskaffat sig tvenne hundar, hvilka han tagit med sig hit och att våra soldater skola, anförda af honom, inom kort vara herrar öfver hela ön. Du skall tillägga, på det hon icke må tvifla, att de resande redan nu i afton skall befinna sig ombord på mitt fartyg och att vi skola gå till sjös, för att sammanträffa med flottan, taga förstärkningar och sedan vända tillbaka för att angripa Karaiberna. Säg henne detta, James; låt henne förstå, att både hon och hennes landsmän äro förlorade. Vi få se, om icke detta skall göra henne mindre vildsint! Säg henne det, och jag skall gå att helsa på henne i qväll. — Helsa på henne, mylord! inföll James och skakade på hufvudet, jag råder er icke dertill. — Hvarföre ej? — Derföre att hon svurit på, att döda er, om hon får se blott en liten skymt af er person. Dessa satans vildar! de äro i stånd till allt, och en liten rispa från hennes fördömda pil skall snart låta er gifva upp er sista suck. Lord Elen mumlade några ord, hvilka James ej förmådde tydligt uppsnappa, och återtog derpå, i det han ånyo stolt höjde hufvudet: — Hvad har du gjort, sedan du hindrade henne från att fly? — Jag lemnade konstapeln och tre matroger i kabyssen med ordre, att vaka öfver fången