Göteborgsposten – 17 juli 1861, sida 1

——— !2X 7X ).w—2042X1X209v——Xx7WT—— kanoner, hvilka bildade tvenne öfver hvarandra liggande batterier; på hvardera batteriet gick en engelsk infanterisoldat af och an, klädd i röd frack och hvita byxor. Då klockan slog tolf i stadens kasern, stannade tvenne män, gående i skuggan under de stora träden i promenaden, alldeles midtemot korvetten och såg honom, drifven af floden, med ankarkettingen som medelpunkt omärkligt beskrifva en cirkel omkring den fläck der ankaret låg. Ankarbojen följde samma rörelse. De båda männen voro af olika ålder. Den ene, som knappast kunde ha öfverskridit tretiotalet, bar den uniform som brukas af de engelska sjöofficerarne. Stel, rak, och mager, ehuru icke saknande detta distingerade yttre, som är eget för hans landsmän, kunde han i de blonda missernas ögon gå och gälla för en temligen vacker karl och en äkta gentleman. Han hade ljust hår, blå ögon, röda favoris, ett af naturen hvitt skinn, som likväl brynts af tropikernas sol, lång, rak näsa, stor mun och vackra tänder. Han bar sitt hufvud högt, så att han långsamt sänkte sina nästan föraktfulla blickar på de föremål han ville betrakta, och detta hans sätt gaf åt hans kalla ansigte ett uttryck af en något obehaglig högdragenhet. Denne officer kallade sig lord Elen och förde befälet öfver korvetten, Hans åtminstone tjugo år äldre kamrat var