Göteborgsposten – 15 juli 1861, sida 1

XI. Svafvelkällan. Ön Saint-Vincent är, såsom vi förut nämnt skiljd i tvenne delar af en lång bergskedja. Denn: naturliga. och oöfverstigliga gräns skiljde Karai berna och engelsmännen från hvarandra. Mar kunde endast komma fram genom några få pass hvilka alla blifvit tillslutna af: vildarne medels ofantliga förhuggningar och gigantiska klippblock De trånga öppningar, som funnos, bevakades om sorgsfullt af på utkik stående poster, hvilka had i uppdrag att göra allarm med sina dånand lambis eller stora eldar, hvilka kunde upptända på bergspetsarne vid första annalkande fara. Men utom dessa poster funnos äfven djur hvilkas instinkt förträffligt tjenade Karaiberna intressen. Det var de spanska blodhundar, or hvilka vi talat, hvilka bildade en linie af de vak sammaste och vildaste poster man någonsin kund finna. Deras vanor, hvilka gjorde dem särdele lämpliga för denna tjenst, hade, och med rätts gifvit dem ett förfärande rykte hos engelsmänner Då en neger från de plantager å Basse-Terre, sor lågo intill bergen, försvann, anklagade man ge nast de karaibiska blodhundarne för att hafv dödat honom.