gar, inledning, anmärkning, ordbok etc. etc. af prof. George Stephens. Med omkring 70 tacsimiles, tabeller öfver runalfabetet, etc.) Verket skall bl. a. komma att innehålla hvarje känd inskrift på de förut s. k. anglo-saxiska runorna. Antalet at dessa inskrifter utgör mer än 70, hvilka nästan alla funnits i Skandinavien eller England, och visa vårt modersmål i dess äldsta hittills upptäckta form. 1:sta volymen i stor 4:to skall utkomma i höst. — Heinrich Heines Samlade BSkritter, hvilka ännu saknas i en fullständig upplaga, förberedas nu till utgifning af Hoffman C:o i Hamburg, under redaktion af Adolf Strodtmann. — Första afdelningen af en ny roman af Louise Mihlbach har lemnat pressen och bär titeln: Maria Theresia och öfverste Trenck. — Åttonde upplagan af Encyclopedia Britannica är nu fullständigt utkommen, och förläggaren, Black i London, bar med en fest firat denna händelse. Kostnaderna för sjunde och åttonde upplagorna af det stora verket äro ofantliga, tillsammantagna nemligen 3,832,112 rdr sv. rmt. Deraf användes 733,860 rdr till honorarer, 945,054 till papper, 1,020,744 till tryck och stereotypi, 328,986 till kopparplåtar och deras afdrag, 407,034 till bokbindarearbete, 199,278 till annonser, 40,842 rdr till åtskilliga mindre utgifter. Pappersskatten för båda upplagorna uppgick till ej mindre än 154,314 rdr rmt. --Hos Dentu i Paris har utkommit ett nytt intressant verk om jesuiterna på latinska och franska språken. Det heter: Jesu samfunds monita secreta, en samling af de hemliga ordres, hvilka för Ordens bästa gifvits vid olika tillfällen. Månget upplysande ljus kastas härigenom öfver detta samfund, som upplefvat tider, under hvilka det omfattade och beherrskade nästan hela jorden. — Carl Ritters föreläsningar i allmän komparativ jordkunskap är nu utgifven af Daniel. Verket omfattar tiden från hebreerna och egyptierna till nya verldens upptäckande af Kolumbus och är i sitt slag det rikhaltigaste, som synts i tryck. — Autografsamlaren Kinzel i Heilbronn skall med snaraste offentliggöra ett lustspel af Schiller, hvilket denne skret i juli 1786 för Körners födelsedag och hvilket ännu icke varit intagit i någon al de många upplagor af hans Samtliga Arbeten, som utgifvits. Fregatten Eugenie, som äfven skall stöta till eskadern här å Ritvefjord, ankom d. 6 d:s till Malmö, hvarest den ännu d. 8:de var qvarliggande. Svensk uppfinning. Urfabrikören G. W. Linderoth i Stockholm har, efter fleråriga bemödanden, numera lyckats lösa ett af urmakeri-yrkets vigtigaste problemer, neml. att kronometrar och astronomiska pendel-ur göra den s. k. gången och oberoende af drifkraftens ojemnheter. Uppfinningen har af sakkunniga personer, såsom generalmajoren frih. F. Wrede, professoren OC. Palmstedt, professoren J. Bagge och t. f. inspektoren öfver rikets navigationaskolor CO. A. Pettersson, befunnits vara för astronomien och navigationen at största vigt. Herr Linderoth har hos K. M:t anhållit om ett understöd, antingen at 7,500 rdr utan återbetalningsskyldighet eller af 15,000 rdr såsom räntefritt lån på 10 år, på det han må komma i tillfälle att, genom förbättrad och utvidgad tillverkning af kronometrar och andia tidmätare, med sin uppfinning gagna fäderneslandet och täfla med den utländska fabrikanten, K. M:t har äfven af allmänna medel beviljat honom 5,000 rdr, mot vilkor dels att patent icke må af sökanden uttagas här i riket och dels att han till ve tenskapsakademien aflemnar en kronometer af den nya konstruktionen, för att å akademiens observatorium begagnas till jemförelse med andra ur, äfvensom för att genom teknologiska institutet hållas tillgänglig för de idkare af urmakeriyrket, som af uppfinningen vilja taga kännedom. Genom hr Linderoths uppfinning lär priset å kronometrar kunna nedsättas med omkring 200 rdr.