Göteborgsposten – 11 juli 1861, sida 2

Sn REVERIE SVR Han ryckte sig slutligen upp ur denna stumma extas, reste sig och gick bort till barnet, der ban föll på knä, för att kunna bättre se in i den lilla varelsens ansigte. — Din mor? frågade han gossen med mild stämma, hvar har du lemnat din mor? — Mamma? svarade barnet, jag vet ej... — Älskar du henne? — Jag vet ej . .. — Huru! du vet icke om du älskar din mor ? Gossen blef småningom lugnare och såg på Charles med stora och förvånade ögon. Derefter vände han sig till Morgonstjernan, och pekade på henne, sägande: — Mamma . .. är hon min mamma? Charles gjorde en åtbörd af öfverraskning. — Hvad! sade han. Du känner då ej din mor ? — Nej, svarade barnet och skakade sina ljusa lockar; jag har aldrig sett henne. . . man har sagt mig, att bon är deruppe hos den gode Guden, derborta i den andra verlden . .. — Död! utropade Charles häpen. — Och, fortior barnet, och i går sade er af matroserna till mig, och visade för mig er stor fläck dernere . . . på hafvet . . . Se del är andra verlden, sade han. Då sade jag til honom: Ah, jag vill dit och se mamma! Kä