Göteborgsposten – 8 juli 1861, sida 1

Sjögastarnes Konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. Prolog. Solen hade vid sin uppgång synts strålande och glänsande på en ren, klar och hög himmel, men hade sedan, såsom TIllhäe anmärkt, beslöjats af lätta skyar. Dessa blefvo tätare och förändrade helt och hållet utseende, samt fråntogo strålarne sin skärpa, så att solen mera liknade en måne. Hennes skipa hade den mörkröda färgen hos en masugn, som släckes. Dagen förminskades så småningom: den blef matt och så att säga darrande, liksom under en total solförmörkelse, derpå betäcktes himlen af svarta skyar, under det en tjocka uppsteg från Antilliska hafvet och omhöljde hela horisonten. Alla dessa hotande fenomener hade försiggått, medan ofvannämnde samtal egde rum i de båda fransmännens hydda. Illehiie och Karaiberna, som nu voro säkra om den öfverhängande faran, skyndade vidtaga alla de åtgärder, som kunde förminska den annalkande förödelsens verkan. ) Forts. från N:o 149—154,