Stadens Arbetshus. Till Redaktionen af Göteborgs-Posten. Insändaren, som händelsevis kommit att titta in på Arbetsoch Försörjningshusets inre gard, blet särdeles öfverraskad af att på denna plats, der man sist skulle söka tillhållet för utbrott af stormande ungdovmsglädje, finna en majstång upprest; men än mera aw se den utstofterad på ett lindrigast sagdt opassande sätt. Dansande par lära icke saknats midsommarsdagarna, men talrikast skola de ha varit sistl. Söndagsnatt då den fordna skolsalen gjorde tjenst som danssal längt etter midnatt, och då drycvaror icke vrustet utan tvärtom blifvit mången alltför starka. Att Stadens Arbetshus konkurrerar med enskilda dansbodar kan väl icke höra till god ordning, och man bör vara försäkrad derom att det icke sker med Direktionens vetskap, lika litet som att (ifall man annars får tro hvad som berättas från en mera bortgömd del af Stadens område) på Baracken intagna barn icke vågat vända dit tillbaka, emedan de blitvit hotade med att inspärras såsom fångar nomi.