Göteborgsposten – 6 juli 1861, sida 1

VI. Fortsättning. — Jag är då feg! utbrast häftigt Charles och höjde hufvudet. Nej, nej! måste jag ock utstå alla möjhlga lidanden, skall jag dock icke gifva vika. Du hade rätt, Mahurec, vi måste begifva oss af, och det om några timmar, redan denna natt ! Då Mahurec hörde sin löjtnant uttala sin afsigt att lemna Saint-Vincent blef han djupt förvånad. Han trodde sig icke skola få finna sitt gamla förslag bli så väl emottaget. Det hade redan ofta blifvit gjordt och lika ofta motstridt; Mahurec trodde derföre att det skulle gå nu på samma sätt. En snabb blick på matrosen lät Charles ana hvad som försiggick inom Mabhurec. -Vi måste resa! återtog han med kraft. Ja, skall jag ock nödgas stå ansigte mot ansigte med Fransmän, skall jag ock få se mina landsmän med blickar af förakt vända sig bort ifrån mig, måste jag dock resa. Mahurec, vi måste lemna denna ö! Det skulle vara uselt och fegt att längre stanna här! Betänk dessutom! åren skola icke på detta sätt förrinna, utan att ett fartyg kommer i sigte af ön och fransmän gå härstädes i land.