Göteborgsposten – 27 juni 1861, sida 1

— Hä? inföll grefven. Anser du icke det vara nog? — Hör då? Du betänker dig ej. Förs och främst är jag din far; sedan tyckes jag i allt som försiggått varit den befallande anden och du blott armen, som slår till. Hvem har t. ex. förmått rådsherren underteckna den donation, hvaraj du vill draga vinsten? Var det ej jag? Hvem har dragit upp dig ur gyttjan, för att slunga dig fram i verlden och bereda dig för den roll du skulle spela? Var det ej jag? Hvem har led hela intrigen? Hvem har tänkt på att betjena sig af de båda sjöofficerarnes kärlek? Hvem har fört bort lilla Rosa? Hvem har slutligen vetat bevara åt markisinnan hennes mans förmögenhet, genon att för allas ögon dölja hennes dotters död? Är det icke jag, alltjemt jag? Och när målet är uppnådt, när man blott behöfver skörda, då kommer du ju och erbjuder mig hälften af dina skatter? Bamboulå, du misskänner din far, min gosse! Galerkonungens ton var så ironisk, och skämtande, att grefve de Sommes spratt till och darrade som om han blifvit stucken af en orm. oo oo— Nå, sade han; säg då hvad du vill ha! — Allt! utropade galerkonungen. — Allt? upprepade grefven. De båda männen vexlade åter en blick. Ea djup tystnad rådde i rummet.