Göteborgsposten – 27 juni 1861, sida 1

nn ERROR KOKOOOOOKOOOOOOROOROVOVOVOVKOOROKVOVOVKOVOEOKEOERERERE——— orättvisa kan skapa en anran, kanske vida större; och denna sida af saken måste dock äfven tagas i betraktande och undersökas för att man skall kunna uppfatta den proponerade åtgärdens hela betydelse. Gör man icke det, så riskerar man att till bot mot en sjukdom använda ett läkemedel, som framkallar en annan. Man har då icke upphätt det sjukliga tillståndet och satt helsan i stället, utan har endast tvungit det sjukliga tillståndet att uppenbara sig under andra former; man har endast satt ett ondt i stället för ett annat. År det nya onda icke värre, men mindre plågsamt och mindre genant än det gamla, så kunna åtgärder, som åstadkomma detta, visst vara nyttiga och bra för till-. fället. De upphäfva väl icke det sjukliga tillståndet, men de kunna dock förmildra de detsamma åtföljande plågorna. De äro icke några radikala kurer, några verkliga reformer, men de kunna brukas som palliativer — ty deri ligger ju just skilnaden emellan reformer och palliativer att de förra verkligen tjena till att afskaffa ett ondt, under det de senare endast bidraga till att göra det mera drägligt — men som sådana kunna de vara användbara på samma sätt, som man, utan att derigenom upphäfva den sjuklighet, hvarmed man är behäftad, söker att flytta en verkifrån hufvudet till någon annan del af kroppen, emedan den sålunda mindre besvärar en i ens verksamhet. En ätgärd af detta slag inom våra samhällsförhållanden är t. ex. fattiglagstiftningen. Den har nästan på intet sätt bidragit att afskaffa de orsaker, som föranleda elände och pauperism, men den har bidragit att göra de olägenheter som åtfölja detsamma så litet kännbara som möjligt. Men det är icke alltid som det nya onda, som genom sådana halfva åtgerder utbytes mot ett annat är mindre skadligt; det kan tvertom hända att det är vida värre och då köper man afskaffandet af en mindre olägenhet genom ett förökadt ondt, ehuru det uppträder med andra symptomer. För att hindra en yttre smärta förflyttar man sjukligheten till ädlare och dyrbarare organer. I den enskilda menniskans sjukdomar förekomma sådana misslyckade kurer stundom och i afseende å samhallens sjukdomar ha de kurer, deras läkare, statsmännen och lagstiftarne utfört, tyvärr oftast varit af detta slag. Huru ofta har man icke för att återställa så kallad ordning satt friheten i fana, hurn ofta har man icke för att välta bort bördor från en del af samhället satt rättvisan på spel 0 8 v. Det är derföre af vigt at icke se blott på en enda eller några af de följder, som kunna åstadkommas af en åtgärd, utan att äfven hafva ögonen öppna för alla dess andra följder och undersöka om den icke möjligtvis på annat håll framkallar mera ondt än den på ett afhjelper. Ett förbiseende af detta slag synes oss hafva blifvit begånget af den i Nya Dagligt Allehanda uppträdande signaturen J. L. B., som i tvenne artiklar Om inrättande af ett advokatstånd i Sverige förordar införandet af