Ilotel Niorres). Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). I samma ögonblick förmärktes i den upprörda folkhopen en ännu häftigare rörelsen. En man, som tycktes vara begåfvad med herkulisk styrka och drefs af en känsla af ohbejdlig kraft, kom rusande mot Chåtelet, kullkastande, knuffande och förtrampande allt som reste sig emot i hans väg. Han badade i svett och viftade häftigt med ett papper, som han höll i handen. Endast rosslande ljud trängde fram ur hans strupe; hans nakna fötter voro blodiga, som om de nyss slutat ett rasande lopp. Hans kläder, som voro en örlogsmatros, voro i oordning. Flämtande och utmattad uppnådde han ändtligen stora porten till Chåtelet, på hvilken en stadstjenare spikat upp den nyss afkunnade domen. Han ville skynda in, men haus krafter öfvergåfvo honom alldeles och han föll med ett skri, snarlikt ett rytande, ned på trappan. ) Forts. från N:o 1—68, 70—144,