Hotel Niorres). Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). — Skola vi då i morgon begifva oss till Bernard. — Vi måste ju! — Min vän, sade Gervais med någon klagan, jag var lugnare, innan jag började tänka på hedersplatserna. — Och jag då! tillade Gorain suckande. De båda vännerna vexlade ett handslag. — I morgon! sade Gorain. — I morgon! Höjande sina ögon till himlen, lika tvenne martyrer, skiljdes de åt. Gorain gick tillbaka uppför gatan med sänkt hufvud, Men just när han korsade gatan Frondeurs och var invid sitt hus, grepo några seniga fingrar honom i armen och fastnaglade honom på platsen. Gorain utstötte ett skri af förskräckelse. — Hjelp! började han. — Tyst! ljöd en befallande stämma. — Hr Fouch)! sade Gorain, då han kände ) Forts. från N:o 1—68, 70—139,