Göteborgsposten – 15 juni 1861, sida 1

ständigt underrättad om förhållandena hos Bernards. M:me Lefebvre hade ett godt hjerta; m:me Bernards förtviflan intresserade henne på det högsta och hon lät Hoche föra sig till de nedslagna föräldrarne. Denna afton hade hon funnit Bernard och hans hustru försänkta i den våldsammaste förtviftan. Gorain och Gervais hade återkommit till Paris dagen förut och de hade ej allenast icke kunnat lemna någon underrättelse om lilla Rosa, utan de visste ej heller, hvar Fouch, Brune, Jean oeh Nicolas blifvit af. Då vi införa läsaren bos Bernards, hade de båda borgarena i sin resberättelse hunnit till det ställe, då vagnen blef öfverfallen i Campbonskogen. — Således, afbröt bäftigt m:me Lefebvre, således lemnade j edra reskamrater, att ensamma slåss och j kunden ej ens hindra fångarne i vagnen ifrån att rymma. — Ursäkta, min fru, sade Gervais och bet sig i läpparne. — Medgifven, att j varit rädda och betett er som poltroner. — Det förhåller sig icke så! inföll Gorian med någon skärpa. Ni förstår ej belägenheten. En af fångarne hade tagit till flykten, den andra knuffade till oss, för att lyckas komma undan ...