Göteborgsposten – 13 juni 1861, sida 1

nästan alla portarne till slottet och då man naturligtvis vägrade honom inträde, började han använda våld och slog ned en schweizare och tvenne gardister, så att han lyckades tränga ända fram till stora vestibulens tröskel. Der ville man åter hejda honom, men han gjorde ett förtvifladt motstånd. Man lyckades dock slutligen, men då han icke upphörde att tala om er, hr amiral, och skrika att han ovilkorligen ville tala med er, att ni väntade honom och att han måste se er, om ni också vore hos IH. M:t, så vågade man icke arrestera honom, förrän man inhemtat edra befallningar. — Jag skall höra efter hvad han vill, svarade de Suffren och lemnade rummet. Då han gick utför stora marmortrappan, börde han ett starkt sorl: rop, oqvädingsord, svordomar och derpå dofva suckar, såsom förorsakade af en ensam persons kamp mot flere andra. Grefve de Sommes, som samtalade med hertig de Lauzun och baron de Cadore, hade ej låtit ett enda ord gå sig förloradt af det snabba samtalet mellan amiralen och lakejen. Han upphörde emellertid med att deltaga i samtalet, tog ett par steg tillbaka och lät sig skiljas från hertigen och baronen af en våg af hofmän, hvilka böljade derstädes. Grefven skyndade nu hastigt ut och inträdde i spegelgalleriet, i detsamma