Göteborgsposten – 4 juni 1861, sida 2

ett kändt namn. Vi anse oss således haft goda skäl till de ordalag, öfver hvilka Snällposten beklagar sig. Tidningen säger sig vidare hafva bekant, att inbjudningarne äro undertecknade af Secretaries for the meeting, hvilka säga sig hafva blifvit uppfordrade af the local committee of the british association att utfärda dessa inbjudningar. Om enskilda vetenskapsmän — säger tidn, — ock uppgifva förslag å personer, som böra inbjudas, så lär detta vara en rätt naturlig sak, hvilken t. ex. äfven praktiseras vid inväljande af ledamöter i vetenskapliga samfund. Man har i Lund länge med spänd uppmärksamhet väntat afgörandet af en befordringsfråga, der ånyo en Upsalaoch en Lundabo stå emot hvarandra. Vi kunna för vår del ingalunda förutsätta att Upsala-Postens ifrågavarande notis föranledts at någon afsigt att genom hr Zeipels förherrligande nedsätta hans medsökande docenten Smitt från Lund; men vi skulle högligen beklaga, om den, såsom många tro, gifna omöjligheten for en Lundabo att med framgång kompetera med en Upsalamagister, ånyo skulle beröfva universitetet en af sina mest hoppgifvande yngre lärare, hvilken numera mäste anses hatva konsistorii bestämda förord. Hvad frukt det har med sig när vetenskapsmän för lönens skull förflyttas till ett läroverk, som de icke lärt älska och som de måhända aldrig lära rätt värdera, derpå finner man ett bedröfligt exempel i 2:dra årgångens 2:dra häfte af den danskt-skandinaviska Tidskriften för Philologi och Peedogogik, der man läser en af prof. C. W. Linder insänd replik, med afseende på en af doc. Cavallin författad recension af den profafhandling, hvarmed prof. Linder doku: menterade sin skicklighet. Redaktionen har icke velat vägra replikens intagande, ehuru prof. Linder hvarken rubbat hufvudresultate af doc. Cavallins kritik eller varit berättigad att begagna sådana uttryck som de, hvarmed har betecknat sin motpart. Och man behöfvei icke veta att doc. Cavallin är en lika lärd som anspråkslös vetenskapsman, som verkli gen hedrar det så välkända Cavallinska nam net, för att finna det helt märkligt att en prof i Lund, ifråga om en kamrat vid universi tetet börjar sin replik med följande ord: Er herr Cavallin, docent i Lund, och till slu förklarar, att ehuru mycket han erkänner vär det och nyttan af en vetenskaplig diskussion han icke inlåter sig i tankeutbyte med nå gon, hvilken uppträder såsom en vetenskap lig öfvermage. Bouppteckningen efter enkedrottning Desideria ingats till Svea hofrätt d. 27 nästi maj. Af densamma inhemtas att de höga art vingarne medelst skriftlig handling, som blif vit undertecknad d. 30 dec. 1860 af H. M konungen och hertigen af Östergötland oc prinsessan Eugenia, samt den 30 april 1861 af hertigen af Dalarne, förklarat att de, mec anledning at enkedrottning Desiderias skrift liga förordnande at den 1 november 1859 medgåfve, att enkedrottning Josefina Maximi lliana Eugenia, de höga arfvingarnes moder Iskulle erhålla lika del med hvar och en a lartvingarne i det efter deras farmoder fall na arf. Med utlemnande af enkedrottningens fast: loch lösa egendom i Frankrike, hvaröfver sär skild bouppteckning derstädes blifvit upprät tad, och för hvilken afgifter och afdrag utg till fransyska statsverket, upptager boupp teckningen det i öfrigt efterlemnade boet met fordringar och gäld, samt värdet af qvarlå Itenskapen, på följande sätt: I Kontanta penningar rdr rmt — 7,039: 7 Nipper och preciosa 227,7127: 50 Guld 9,220: — Silfver, 44,771!4 lod 67,156: 86 I Stallet 21,106: 3; Lösegendorien å Rosersbergs kungsgård 9,458: 25 Porslin, glas och bronssaker