Göteborgsposten – 3 juni 1861, sida 1

— Ahl! utbrast markisen och tryckte vi comtens händer, du hade rätt, Charles! V böra ingenting säga. Må ödet drabba oss en samma! Grefven hörde dessa ord; men begärde icke någon förklaring. -Men, återtog de Renneville och betraktade grefven forskande, min herre, hvarföre ha ni kommit hit, för att underrätta oss om all: dessa förfärliga saker? — För att rädda er! svarade grefven. — Rädda oss? Huru? — Hören mig, mina herrar, sade de Sommes och lutade sig intill sina båda interlokutörer Jag är öfvertygad om er oskuld, det är derfört jag kommit hit, det försäkrar jag; men dom: rarne äro ej öfvertygade. Jag hoppas dock, att de skola bli det, ehuru de Niorres vittnesmål är slående och hans tjenstemannabefattning gifve honom ett oändligt inflytande öfver er. Er process skall vara i flere månader och fängelset är en förfärlig vistelseort för tvenne adelsmän. Hurudan utgången än blir, skall den dessutom alltid bli skadlig för er framtid. HEdrsa namn skola kastas i smutsen för den allmänna nyfikenheten och folket som man retar hvarje dag mot adeln, skall skatta sig lycklig af att ier sl till tvenne af adelns medlemmar,