Göteborgsposten – 31 maj 1861, sida 1

de sökte med sina blickar genomtränga den framför dem liggande mörka korridoren. Plötsligt syntes ett ljussken i ändan af gången, och markisen och vicomten kunde nu urskilja en skugga bakom fångvaktaren. VI. Den besökande. Den främmande, som nu nalkades, hade en ungdomligt ledig gång och bar en hofmans lysande och dyrbara drägt. Fångvaktaren gick åt sidan och visade med en djup bugning på de båda fångarne, hvarefter han tillslöt dörren och aflägsnade sig med sin kamrat. Det matta lampskenet tillät ej de båda fångarne tydligt urskilja den hemlighetsfulle personagens anletsdrag. Charles och Henri väntade under tvstnad och kunde ej begripa något. Den främmande aftog sin hatt och helsade behagfullt, i det han tog några stvg framåt. Skenet från lampan föll då rikt i ansigtet på honom; markisen och vicomten sprutto till. — Kännen j igen mig, mina herrar? sade den främmande leende. — Var ni icke närvarande vid vårt förhör i går morse? frågade markisen. —Jo.