Göteborgsposten – 31 maj 1861, sida 1

dementet vill taga ut ett längre steg i de gemensamma riktningen, än den ursprunglig propositionen. Den senare inskränker sig ti mera partiela reformer, det förra fordrar e mera genomgripande förändring. Håller ma sig derföre till den verkligen föreliggand praktiska frågan, så synes det oss vara omö ligt att kunna yrka på törkastandet af de n hvilande förslagen om partiela förbättringa dertöre att man yrkar på någonting mera gt nomgripande. Man kan väl säga att de pa tiela forändringarne äro obehofliga, om ma kan åstadkomma den mera genomgripand reformen. Men detta förutsätter, avt dera definitiva afgörande vid riksdagen skall kur na företagas på sama gång. Och ätven så fall synes det oss att de personer, som hyll de mera genomgripande reformerna icke kunn vägra att gå in på de partiela, såframt d förra skulle förkastas. Men de nu hviland partiela reformerna och den mera omfattand förändring, som begäres i de petitioner ti regeringen, hvilka nu hålla på att underskri vas, kunna icke grundlagsenligt förekomm samtidigt tll riksdagens beslut. Den senar kan af nästa riksdag endast förklaras för e hvilande förslag; men om de förra måst denna riksdag falla ett bestämdt beslut. V kunta icke föreställa oss, att någon deraf, a! en mera radikal reform möjligtvis skall kur na åstadkommas, vid påföljande riksdag ska kunna hemta skäl avt opponera sig emot den som då redan kunna utföras, De nu hviland förändringsförslagen innehålla dessutom ick några obetydligheter. Detta gäller isynnei het Dalmanska förslaget om årliga riksdags sammanträden. Vi tro knappt att hr —Im— sin brochyr yttrat för mycket, då han säge sig icke tveka att tillmäta representationen årliga sammanträden en mera verksam politis kratt än sjelfva ombildningen af representa tionssätlet med bibehållande af de nuvarand treåriga riksdagarne samt då han anser de såsom en ganska väsentlig brist i de hittill uppställda törslagen till en förändrad repre sentation, alt man icke såsom ett hufvudvil kor fordrat århga riksdagar och i samma hang dermed representanternas val för fler sessioner. Det skulle visserligen varit önsk ligt om i detta förslag äfven influtit en klau sul om regeringens rätt att äfven emellan d vanliga valtiderna utskrifva nya riksdagsman naval, ifall. den ansåge sådant behöfligt; t man kan aldrig ge regeringen nog tillfall att söka få reda på folkots önskmngar oci vilja. Men äfven sådant det nu är, är dett förslags betydelse utomordentlig. De före slagna partiela reformerna, hvilka utgöra, fö att fasthålla vår hittills använda liknelse, de ursprungliga motionen, synas oss derföre ick heller stå i någon slags strid med de någo mera radikala förändringar, som begäras i pe titionerna till regeringen, och de som me eller mindre vändt sig emot de förra, emeda de yrka på de senare, synas oss derföre hafv förbisett den praktiska föreliggande frågan verkliga beskaffenhet.