Göteborgsposten – 28 maj 1861, sida 1

I ———— LA ——L LL mnser behöfliga samt att bestämma hvilka propositioner den anser regeringen böra förelägga en landtdag till afgörande. Det är ett sorts förberedande parlament med lättare former än en verklig landtdag och framför allt, såvidt man kan döma af det kejserliga reskriptets något allmänna ordalag, med större omfång i afseende å de frågor, den kan taga ander behandling, än en sådan, ehuru utan beslutande makt. Men den beslutande makt, som denna församling saknar, den ligger icke hos regeringen, utom i de administrativa saker och frågor, i hvilka regeringen lagenligt kunnat handla utan såväl detta utskolts som ständernas hörande; i alla andra tillkommer der icke regeringen ensam, utan regeringen tillsammans med de lagliga ständerna. Och såsom domare öfver hvad som är af det ena eller det andra slaget kommer detta folkvalda utskott nu på visst sätt att stå, i stället för att regeringen eljest sjelf blifvit den som bestämt det. Vi upprepa det ännu en gång, betydelsen af allt detta ligger i att hafva öppnat politikens fält för det finska folkets sträfvanden. I det ständerutskott som skall sammanträda nästa år, kan det hatva den första svaga grodden till ett politiskt lif. Vi vilja dermed icke säga att något politiskt lif med nödvändighet skall spira upp ur denna grodd, och ännu mindre vilja vi påstå, att om ett sådant lif uppspirar, det nödvändigt skall blifva ett blomstrande politiskt lif. Det nämnda ständerutskottet är icke mera, än blott och bart möjligheten dertill. Men möjligheten utgör dock ett nödvändigt vwilkor för att verkligheten skall kunna uppträda, och det är ett betydelsefullt moment i Finlands utveckling att en sådan möjlighet på ett så i ögonen fallande sätt som nu framträdt. För att afsluta denna artikelföljd öfver Finland återstår detnu endas: att ännu kasta en hastig blick på den vidare utveckling som skall kunna framgå ur denna möjlighet. Den är beroende af många omständigheter. Närmast beror den på finnarne sjelfva och den politiska hållning de skola förstå att in taga. Vidare beror den på den ställning der ryska regeringen skall komma att ställa sig i gent emot detta vaknande politiska lif, samt sist och slutligen beror det af händelsernas allmänna gång i det öfriga Europa. I afseende å finnarnes egen hållning be ror saken naturligtvis närmast på huru de skola förstå att leda valen till det blifvande utskottet. Vi vilja dock icke söka att taga: betraktande frågan om, huru de skola kunn: utfalla, utan endast söka att skärskåda de allmänna tendenser, som finnarne kunna tag: till ledtråd för sig i afseende å sin politi ska hållning. — De kunna antingen antage en öppen fiendtlig ställning mot hela före ningen med Ryssland och det förhållande som genom det finska folkets å Borgå landt dag bekräftade kapitulation med Ryssland in trädt, eller också kunna de acceptera dett: förhållande fullkomligt loyalt, men af den ry —LLwmnamvm—LLLF— LL u———v——————