Göteborgsposten – 23 maj 1861, sida 1

mA RE ningen. Truppernås fysik är obestridligen god. Då och då kan man träffa på undermåliga och svaga män, men den stora majoriteten af kompanierna består af leder, som äro öfver den vanliga europeiska medelhöjden; manskapet är muskulöst och starkt bygdt. Ingenting kan vara mera i ögonen fallande, när man betraktar det välväxta, raska och dugtiga slägte, som man nu ser här öfverallt på gatorna, å värdshusen och de offentliga platserna, än att det påståendet är oriktigt, som isynnerhet anföras af SydCarolinaboarne sjelfva: att hvita icke kunna trifvas i denna stat. Till såväl figur som höjd och vigt äro de jemförliga med alla de folkslag jag sett och deras anletsdrag äro mycket regelbundna och prononcerade. De äro fullkomligt olika våra karrikaturtecknares ideal åf en amerikanare. Något af detta härleder sig af den omständigheten, att massan af den hvita befolkningen här i allt utom namnet äro aristokrater eller rättare oligarker. Denna stat är intet annat än ett ofantligt Sparta, der heloterna genom en oförstörbar olikhet i färg och race äro skiljda från sina herrar. Den delen af den hvita böfolkningen som icke är jordoch slafegande är mycket liten samt obetydlig. Herrarne åtnjuta derföre hvarje fördel, som kan bidraga till ett folks fysiska utmärkthet och till odlingen af lifvets förfining och behag, ehuru de dock äro böjda att något försumma rent intillektuella njutningar. Många af dem som nu göra tjenst i ledet äro personer från 5,000 till 10,000 s årlig inkomst -åtminstone berättade man mig så — och man utpekade för mig några, som sades vara värda ännu mera. En af de gemene inbjuder sitt sällskap på franska pastejer och madeira, en annan består sina kompanikamrater champagne öfver laget, en tredje, som hyser en mera militärisk omsorg om deras fortfartinde än blott tillfälliga fördel, köper åt männen vid sin post en fullständig utstyrsel af Enfieldgevär. Huru länge dessa gentlemäns nit och resurser skola räcka, är icke lätt att säga. För närvarande skulle de säkert visa sig farliga för hvilken fiende som helst, utom en regelbunden armö6 på fria och öppna fältet. men de äro icke försedda med artilleri och behörigt kavalleri och de äro icke vana at! handla tillsammans och i stora massor. I går var jag på besök hos general Beauregard, som för befälet öfver Syd-Carolinas trupper. Hans adjutanter, mr Manning, mr Chesnut, mr Porcher Miles och ofverste I Lucas, följde mig till honom. Af dessa ha Iden första varit guvernör för staten, den anldra har varit senator och den tredje en med: llem af kongressen. De äro alla volontärer loch det faktum att de icke blott gå in på lutan i sjelfva verket äro glada öfver att fö Itjenstgöra hos en krigare till yrket, är det I bästa prof på verkligheten af den anda som Tlifvar den klass de tillhöra. Högqvarteret lär i en stor, luftig byggnad som förut varit lanvänd af ett assuranssällskap. Der var inMt EN OR RRREENN SNTRRESÖIRERÅRR