Göteborgsposten – 8 maj 1861, sida 2

Article Image
likväl till slut förklaras oskyldig till de mot honom gjorda beskyllningar. Men innan dess kan hans helsa vara bruten och han sjelf bragt till tiggarstafven. Anklagelsen mot Mires atser det bolag, kalladt Caisse des Chemins de Fer, för hvilket han stod 1 spetsen; och utseendet af en person till att törvalta etablissementets affärer under Mires lagliga inkapacitet var fullkomligt rättvist. Men det finnes afven ett annat företag, hvari Mires varit inblandad — neml. tidningarne Constitutionel och Pays. År 1855 köpte han af Veron dennes andel i förstnämnde tidning för en summa al 44,000 och blef dess gerant eller törvaltare. Detta företag, som är en helt annan affär än Caisse des Chemins de Fer, tyckes hafva blitvit skött till aktieegarnes belåtenhet, i det de erhållit 9 till 1v procent, och i år 9 procent såsom dividend å sina aktier. I alla händelser väcktes ingen klagan emot hans förvaltning. Man tyckes likväl hatva beslutat att berötfva Mires, hvilken enligt bolagsreglorna hade rättighet att utse sin efterträdare i händelse af trånvaro eller oförmåga, all kontroll öfver sin egendom. Efter mycket krångel uppträdde slutligen tvenne personer såsom gåranter, men de äro, påstås det, endast verktyg för en intrig, hvars ändamål är att berötva Mires den rätughet, bolagsreglorna gifva honom såsom förvaltare, alt utse sin etterträdare. Det mest förhatliga är dock det sätt, hvarpå Mires bhtvit behandlad alltsedan ban arresterades. Hans juridiska biträden hafva endast med mycken svårighet fått tillträde till honom. Tre särskilda gånger har Mires hållits i det strängaste förvar. Andra gången var hans arrest så sträng, att de mest betydelselösa bref från hans tamilj måste undergå granskning af fängelsemyndigheterna, och tillochmed underrättelsen om hans dotters, prinsessan Polignacs nedkomst blef honom först meddeiad af en fångvaktare, som hyste medlidande med den fallne finansieren. Afven nu hålles Mires i strängt förvar, ty endast tvenne medlemmar af hans familj hafva tillåtits besöka honom tre gånger i veckan, och det i närvaro at en af fångvaktarne. Mires har förgätves begärt tillåtelse att få se hos sig sin meddirektör i Caisse generale des Chemins de Fer; och äfven hans broder och syster ha blott en enda gång tillåtits besöka honom. Em sådan behandling af en person, hvilken icke är förvunnen till det, hvarför man anklagat honom, och, hurudan följden än må blifva, ännu måste i lagens ögon vara skuldfri, upprör hvarje känsla af mensklighet och rättvisa. Den förråder den största missaktning för personlig frihet. ÖOangenämast är dock, att pressen alldeles tiger, ej ett ord till klagomål har uttalats i franska tidningarne alltifrån Mires fängslande, och pressen tiger lika beskedligt med polisens husvisitationer i hans mågs hus, med uppbrytandet af enskilda bref etc. Vare sig att regeringen är på något sätt inblandad, eller att mäktiga intressen drifva sitt spel, säkert är dock i alla hänseenden, att det finnes mycket ruttet inom franska statskroppen. Framtiden kommer att utvisa, om Ludvig Napoleon är rätta mannen att bortskära dödköttet och gjuta nytt lif i det nedsignande. För Frankrikes egen lycka onska vi det, men befara allvarligt att Napoleon fått tag i oriktig dissekerknif. Det finnes intet, som mera blottar fel och orenheter inom samhällen, än en tri och sjeltständig press; der denna, såsom i Frankrike, är behängd med munlås och står under stränga, inskränkande tvångslagar, der kan äfven mycket uselt bedrifvas i mörkret och måhända till slut undergrafva allt det bestående. Underrättelserna från Amerika förråda med allt mera bestämdhet, att kriget derstädes nu är i full gång; men tillkännage äfven en märkbar svaghet hos regeringen för de nordliga staterna, en hufvudlöshet, kort sagdt, som synes utvisa, att södern säkerligen kommer att i landkriget bli den vinnande. Redan det, att Washington nu sannolikt belägras, utan att någon egentlig truppstyrka finnes till denna hufvudstads försvar, förråder en osäkerhet och oenighet inom regeringen, hvilka mer än allt annat bevisa ihåligheten af den fria författning, hvarofver de amerikanska ARR Rn nan en

8 maj 1861, sida 2

Thumbnail