Göteborgsposten – 26 april 1861, sida 1

RER RNA RANA 0 ARENA någon orsak att föredraga den traditionela beskattningspraktiken som alldeles icke försöker att uppnå detta mål. Man kan gerna erkänna, att alla hittills uppgjorda planer, ja till och med alla, som möjligen kunna uppgöras för realiserandet af en skatt proportionelt mut inkomsterna, äro i högsta grad bristfälliga och möjligtvis äfven for evigt måste forblifva lika så bristfälliga, men man mäste dock föredraga dem framför ett system som är ännu mera bristtälligt. Och i detta afseende synes oss den nu hrukliga beskattningen svårligen kunna anses stå ofver hvilket annat system som helst. De nu brukliga beskattningsmetoderna bestå i allmänhet at båda direkta och indirekta skatter. Att säga hvem hvarje skavt ytterst drabbar, hör säkert till ett af de problem som vi måste erkänna att vi icke med den nuvarande vetenskapens tillhjelp kunna lösa. Att dock i några vissa fall se, att skatterna efter den brukliga praktiken icke drabba hvarje medborgare proportionelt mot hans inkomst, är dock icke allt för svårt äfven nu. Att tullen på salt t. ex. jemförevis hårdt drabbar de personer, som hafva de minsta inkomsterna, är klart. Om de öfriga beskattningarne på något sätt utjemna detta ock dylika törhållanden är omöjligt att afgöra, men sker en sådan utjemning, så sker den genom en slump och utan att man vet af det. I afseende å skatternas rättvisa fördelning på de skattdragande synas man derföre vara berättigad att antaga, att ett försök att beskatta inkomsterna, huru bristtälligt det än må vara, åtminstone icke skall vara sämre än de nuvarande systemerna. Men äfven om den nu brukliga beskattningspraktiken vore lika så afgjordt rättvis, som man har all anledning att betvifia det, så måste man komma ihog, att man dock i vissa fall kan betala till och med rättvisan för dyrt. Detta inträffar t. ex. i civila rättegångar, då rättegångskostnaderna öfverstiga värdet af den sak, varom rättegången föres. Och i afseende å beskattningen har äfven samma sats sin gilvighet. Man betalar en rättvis skattefördelning för dyrt, ifall denna fördelning förorsakar så dryga uppbördskostnader, att skatten under let rättvisare systemet derigenom blir större in den, genom en mindre sträng rättvisa moöjigen förhöjda, skatten under ett annat system. Jemföra vi i detta afseende ett system grunladt på inkomstskatt med de nu brukliga, så inna vi, att emedan ingen annan skatt än skaten på inkomst skulle förekomma, icke heler några andra uppbördskostnader kunde komna i fråga än de som behöfdes till den staistik, som behöfdes öfver hvars och ens inomst. Dessa kostnader kunde visserligen hfva ganska dyra, isynnerhet om denna staistik skall vara något så när tillförlitlig ; men let nuvarande systemet har i stället hela sin är af tulltjenstemån, icke blott uppbördsmanaoch besigtningspersonalen, utan äfven hela en bevakning,som skall förekomma under slef . 8. v.; och likaledes är det i andra beskatt