Göteborgsposten – 19 april 1861, sida 1

Det der är en hel serie af särdeles vigtiga frågor, markisinna; frågor hvilka jag nödgas förklara mig vara ur stånd att besvara. Det förefanns synbarligen inför oss en hemlighet, hvilken kvarken markisen, hertigen, jag eller polislöjtnanten tycktes kunna genomtränga. Hvad sade hr Lenoir derom, Lonard? -Ingenting bestämdt, hr grefve, svarade hårfrisören. Drottningen gjorde, sedan hon hört polislöjtnantens berättelse, alldeles samma anmärkningar, som hr grefven; men hr Lenoir förklarade sig likaledes ej kunna svara derå. — Allt hvad han visste, efter att ha frågat hr de Niorres i dag på morgonen, var det, att rådsherren hade sjelf på sina armar burit sin dotters och mågs lik in i m:me de Versacs rum. När radsherren kunnat skynda till m:me de Nohans hjelp, var det redan för sent. Han befann sig i sitt kabinett, då elden bröt ut. Vid upptäckten af faran, hade den gamle genast skyndat ut. Lågorna slogo ut från första våningen, just ifrån de rum, de Nohan bebodde. Hr de Niorres hade skyndat utför en löntrappa till sin dotters hjelp, men mordbrännarne hade tagit sina försigtighetsmått, ty elden brot samtidigt ut på fyra olika ställen i hotellet med stor häftighet.