Göteborgsposten – 19 april 1861, sida 1

ytterst till frågan om den danska ministerens politik kan leda till uppnåendet af det som innebäres i detta program och äfven denna fråga har Handelstidningen lemnat oberörd. Sålänge derföre intetdera af de påståenden på hvilka de blad, som i Sverige ogillat den nuvarande danska ministerens politik, — påståendet att eiderpolitiken är den enda fö: Danmarks och hela nordens välfärd riktiga samt påståendet, att danska ministerens handlingssätt icke står i öfverensstämmelse dermed — blifvit på något sätt bemötta, kan icke heller dessa blads ogillande at den danska politiken med skäl forklaras för oberättigadt. Först ifall endera af dessa satser kan kullkastas är orättmätigheten af ett sådant ogillande bevisad. Men handelstidningen har ännu ett annat argument emot detta en del svenska tidningars uppträdande: om det också icke är oberättigadt så är det dock ogrannlaga. Det är ogrannlaga, säger Handelstidningen, att under en så svår och ömtålig ställning, som den nuvarande danska regeringen befinner sig i, genom att arbeta emot densamma, försvåra dess ställning midt under dess svåraste transaktioner. Grannlagenhet är visst en utmärkt dygd, men den är också en dygd hvars bestämda gränser det är mycket svårt att fixera, och huru man än will bestämma desamma, så synes det oss dock vara en falsk grannlagenhet att just i ett kritiskt ögonblick draga sig tillbaka från bedömandet af en styrelses åtgärder. Ju mer kritiskt och afgörande ett ögonblick är, dess mera vigtigt är det att göra sig ett klart begrepp om de personer, som styra statsskeppet, Det är ju icke blott ministerns ställning som är svår och kinkig, utan det är egentligen folkets ställning som är det, och en alltför stor grannlagenhet mot ministrarne för deras svåra ställnings skull, vore bristande hänsyn för folket. Och hvad specielt den dansktyska frågan angår, så är den icke blott en dansk fråga, utan en nordisk fråga, hvars utgång är af allra högsta betydelse äfven för oss, och det vore visst icke grannlagenhet utan brist i fullgörandet af ens skyldigheter att icke uttala sina åsigter, då man har sådana samt anser dem vara riktiga, och at icke, så mycket i hvars och ens förmåga står, försöka att göra dem gällande. — Ett uppträdande emot de danska ministarnes politik innebär dessutom icke något förnärmande för dem. Det innebär hvarken bestridande af deras fosterlaudskärlek eller deras liberalitet, det innebär endast att man ansett dem hafva begått samma villfarelse, som i långa tider äfven beherrskat så många andra, den att förvexla en stats landområde och utsträckning med dess verkliga välfärd. ————— or 0 NONE RE SINEESESNETAET LENE Se