Göteborgsposten – 17 april 1861, sida 1

En skarpskytteutflygt. (Bref till en vän i landsorten). uVåren är kommen! På sina kransar Ängarne binda, himlen är blå, Pilträden bära guldgula fransar, Tufvorna vagga ljusalfer små. Ja, våren är inne! Ungdomens, hoppets och hjertats skönaste tid! Hvarje år har sin vår, hvarje menniskolefnad sin; hvarje stat har ock sin vår, och Sveas måste nu vara kommen, då sjelfständighet knoppas och slår rot i alla hennes dalar. Det är en tafla ur detta dubbla vårlif jag vill söka teckna för dig. I söndags den 14 d:s kom jag händelsevis att kl. 7 på morgonen passera Gustaf Adolfs torg här i Göteborg, och såg dervid en skara af fullväpnade skarpskyttar utmarschera från öfningslokalen å Börsen. Mitt beslut var genast fattadt att medfölja — eller rättare något beslut behöfde jag ej fatta, ty oemotståndligt drogs jag med af den lifvande anblicken. Företrädd af 5 st. trumpetare och 4 st. trumslagare (alla af kårens egna medlemmar), följde med jemna steg och förträfflig hållning den ungdomliga skaran i sin enkla, men smakfulla uniform. De ännu föga be