Göteborgsposten – 16 april 1861, sida 1

Set — St 1entnftn!! förfärliga skri ljödo från andra våningen af hor tellet. XIXK. Signor Camparini. — Det, ni berättar mig, är mycket upprörande, hr grefve, sade markisinnan med smäktande stämma, under det Armande fastknäppte örhängena. — Elden, fortfor de Sommes, hade förhärjat hela första våningen och lågorna slogo ut genom de krossade fönstren. Det var hemskt att se. På kortare tid, än jag behöft för att säga det, hade trädgården och gården uppfyllts med en stor menniskomassa, som ifrigt skyndat till olycksstället . . . men der rådde, såsom alltid vid dylika tillfällen, ett förfärligt tumult, i stället för den ordning och det lugn, som varit nödvändiga, för att kunna bekämpa den förhärjande fienden. En dyrbar tid gick förlorad i ett onödigt virrvarr och stridiga öfverläggningar. Emellertid blef faran alltmera öfverhängande: hela hotellet hotade att fatta eld. Jag nödgas medgifva, att Lauzun och jag först kände våra krafter förlamas vid åsynen af