Göteborgsposten – 15 april 1861, sida 1

ineem———— —n ———— j Efter några ögonblicks eftertänkande besva rade Pascal den framställda frågan, och dett var det första problem, som löstes i den s kallade Sannolikhetseller Probabilitetsräknin gen, Sedan dess har den utvecklat sig hög grad, och bland de praktiskt vigtigaste användningar, som blifvit gjorda af densamma äro alla de många olika slag af assuransin rättningar mot tillfälliga olyckor, som nu fö! tiden spela en så stor roll i allt affärslif. Möjligheten af desamma grundar sig på det egendomliga förhållandet, att de tillfälligheter af ett bestämdt slag, som under vissa gifna allmänna förhållanden kunna inträffa, ju större antal tillfällen man betraktar, allt mer närma sig att stå i ett bestämdt förhållande till de fall, man betraktar. Så till exempel kan det inträffa, att i en stad det ena året ett större antal hus brinner upp än det andra året, men betraktar man längre följder af år t. ex. tidrymder af 10 eller 25 år, så finner man att antalet hus, som brunnit upp på hvarje sådan tidrymd, allt mindre och mindre skilja sig från hvarandra ju längre dessa tidrymder äro. Och på samma sätt finner man, att eburu det på samma tid kan nedbrinna flera hus å den ena orten än å den andra, så närmar sig antalet hus, som inom en större landsträcka, t. ex. hela riket, på hvarje sådan tidrymd nedbrunnit, alltmer att vara detsamma, ju större det område är, hvars eldsvådor man tar 1 betraktande. Samma förhållande eger äfven rum i afseende å skeppsbrott samt alla möjliga andra händelser. Och på denna lag är det, som alla assuranser grunda sig. Man vet, att t. ex. af ett visst antal fartyg, som segla under en viss tid, ungefär ett visst antal skeppsbrott och ungefär en viss förlust skall inträffa, ehuru man icke vet, hvilka fartyg den skall komma att drabba, och man besluter, att sinsemellan dela denna förlust, utan afseende på hvem den i sjelfva verket må drabba. Man åtager sig en bestämd andel i en allmän och nästan säker förlust, för att undgå en oviss men i så fall vida större. Af detta framgår, att tvenne omständigheter inverka på den allmänna och gemensamma förlust, i hvilken man vid assureringar åtager sig sin bestämda andel genom de premier man inbetalar, nemligen antalet af den mängd fall densamma omfattar, hvilken, ju större den är, sträfvar att göra den förutsedda och nödvändiga förlusten alltmera bestämd och oföränderlig, samt de allmänna förhållanden af hvilka olyckorna, bero, hvilka alltefter kom de äro mer eller mindre fördelaktiga göra, att denna gifna och ungefär oföränderliga förlust är större eller mindre. At dessa betraktelser kunna vi förklara oss några egendomliga omständigheter, som emellanåt kunna förekomma vid förluster å sjöfart. Har nemligen en firma ett större antal fartyg, så kan den beräkna en viss gifven förlust på desamma under en viss längre idrymd, och har den nog stora kapitaler för att kunna uthärda en större förlust, ifall den plötsligt inträffar, så kan den vara sin egen!