Göteborgsposten – 13 april 1861, sida 1

— Det är förfärligt att tänka sig, ty det fanns alldeles charmanta saker i hotel de Niorres. Blanc annat utmärkta skulpturarbeten. Vet ni, om dessa blifvit förstörda, Lonard? — Jag känner icke det, madame, men hvad jag vet, är, att tvenne qvinnor, en karl och två arma barn omkommit. — Berätta mig icke för omständliga detaljer, IL6onard, af denna förfärliga händelse. Det skulle kunna göra mig illa; den minsta rörelse förändrar mina drag och gör mig ful! sade markisinnan och slöt till hälften igen sina vackra ögon, i det hon lutade sig bakut i sin fåtölj. — Ah! inföll hårfrisören med en ton af lätt ironi, då får madame samla mod och köld, ty hvarenda menniska, som ni skall råka, skall börja tala med er om denna sorgliga händelse som djupt gripit hela Paris. — Paris är således dyster i dag? — Naturligtvis, madame. -Det är odrägligt, detta! Jag steg upp med de gladaste tankar... Ah, mon Dieu! inföll markisinnan och bytte plötsligt om ton, det var sannt! ni vill coiffera med blommor, det går ej an, om vinden blåser åt det sorgsna. Jag borde snarare ha plymer... — Åh, sade Lonard leende, lugna er madame; om Paris ock var försänkt i sorg i dag