Göteborgsposten – 12 april 1861, sida 1

andra slags bestämningen angående egendomens ärftlighet, angående rättigheten att göra testamenten, angående låneoch legokontrakter samt bolags bildande, skall hafva ett olika inflytande på folkets förmögenhet och rikedom. Huru skall det vara möjligt, att i dessa och dylika saker handla annat än blindvis och på måfå, ifall man icke har reda på de allmänna naturlagar, hvilka rikedomens förändringar i allmänhet äro underkastade. Och det är just nationalekonomiens uppgifc, att utreda dessa lagar. — En enskild person, eller flera tillsammans, önska att inläta sig i en affär, t. ex. anläggandet af en klädesfabrik; teknologien skall, stödd på de upplysningar den erhåller af naturvetenskaperna, lära förfaringssättet för tillverkning af kläde, den skall anvisa, hvilka slags råämnen och hvilka slags maskiner, som behöfvas dertill. Men detta är ännu icke allt, som man behöfver känna för att kunna bedöma företaget. Man måste ännu vidare ha reda på om denna fabrikation skall kunna bära sig eller icke, om den skall lemna större inkomst än den fordrar utgifter. Ur hvilken vetenskap skall man erhålla upplysning om de förhållanden, hvaraf detta är beroende, och hvilka slags undersökningar, som derföre äro nödvändiga för att bedöma detta? Ur nationalekonomien, ty dess uppgift är just att uppvisa, af hvilka förhållanden förändringar i rikedomen och förmögenheten äro beroende, samt hvilka lagarne för detta beroende äro. Denna uppgift har nationalekonomien också, alltsedan den begynte att uppträda såsom en vetenskap, sträfvat att lösa. Men vid sina försök att göra detta, har den haft att strida mot en egendomlig svårighet, svårigheten att utreda begreppet rikedom, just det begrepp, som betecknar denna vetenskaps föremål. Detta ord, som i hvardagslifvet och vid ett flyktigt användande af detsamma, tyckes lemna ett så bestämdt intryck, förlorar alltmer och mer af sina skarpa konturer och upplöser sig alltmer i obestämdhet, ju mera och ju närmare man betraktar det. I detta afseende står nationalekonomien visserligen icke ensam bland vetenskaperna; de flesta andra vetenskaper hafva äfven mer eller mindre svårighet att klart och bestämdt utreda just det begrepp, som betecknar deras föremål. Zoologien, vetenskapen om djurlifvet, har t. ex. ännu icke lyckets att utreda hvad ett djur är. Och många andra exempel kunde anföras. Men i afseende å nationalekonomien har denna svårighet mera inverkat på sjelfva vetenskapens läror, än kanske i någon annan vetenskap. I detta hänseeade har den mycken ikhet med en annan, eljest till sitt föremål vida skiljd vetenskap, esthetiken. Likasom nom denna senare de högst olika uppfattninsarne af det skönas begrepp helt naturligt nverkat på åsigterna om de förhållanden, ivaraf detsamma influeras i både konsten och iaturen, på samma sätt har inom national;konomien uppfattningen af rikedomens be;repp undergått väsendtliga förändringar oe ro ER i rer 3 au AÄAnAnhusvn AL Ho oo 12e To ar