Göteborgsposten – 11 april 1861, sida 1

Aringens räkning. Den förre observerade dock laf mosaikteckningens natur, att den endast utgjorde en del af ett större golf, som icke kunde vara slut vid den mur, invid hvilken Iden befann sig, och slöt deraf, att muren måste vara uppförd i en senare tid ofvanpå ruinerna af den byggnad, af hvilken mosaikgolfvet utgjort en del, samt beslöt att fortsätta gräfningarne på andra sidan om muren. Hans skarpsinne och ihärdighet belönades också med upptäckandet af en större oskadad del af samma mosaikgolf, hvilket äfven den förra hade tillhört. Detta stycke var 15 fot långt och 9 fot högt samtinnehöll bland andra teckningar en af en kolossal byst samt en af tvenne prestinnor i full skrud och i naturlig storlek. Detta stycke af mosaikgolfvet har sedermera blifvit transporteradt till British Museum i London. Det af fransmannen upptäckta stycket gick sönder vid hans försök att löstaga detsamma. En annan af d:r Davis gräfningar bragte i dagen grundplanen till ett rundt tempel, som upptäckaren anser hafva varit helgadt åt Bal-Hammon, Carthagos förnämsta gudomlighet och ungefär densamma, som grekernas Chronos och syriernas Moloch. Midten utgjordes af en cirkelformig yta af 29 fots diameter. Denna var omgifven af en cirkel af tolf pilastrar, ytterom hvilka der var ett 16 fot bredt galleri, ytterom hvilket åter var en dubbel cirkelrad af pilastrar. D:r Davis anser denna tolfdelning utgöra en symbolisering af årets tolf månader. Å den nämnda inre cirkelformiga ytan anställde d:r Davis flere gräfningar, för att. söka att påträffa någon golfläggning, men träffade endast på den klippgrund, å hvilken byggnaden varit uppförd. Vid dessa gräfningar påträffade han dock stora fragmenter af dyrbara marmorpiecer, hvaraf kan slutas, att byggnaden varit försedd med mycket prydnader. Vidare påträffade han en mängd aska samt ben, hvilka han i öfverensstämmelse med det antagande, han uppställt, att byggnaden varit ett tempel åt Bal-Ammon, ansåg vara qvarlefvorna af de menniskor, hvilka blifvit förbrända såsom offer åt denna gudomlighet, i hvars gudstjenst, såsom kändt, äfven menniskooffer ingingo. Han försummade dock att taga några prof af densamma för att öfverlemnas åt någon komparativ anatom till undersökning, hvarigenom det med visshet kunnat utredas om de tillhört menniskor eller djur. Derigenom skulle ett nytt faktum såväl för bedömandet af riktigheten af hans supposition om byggnadens natur och ändamål, som af den carthageniensiska religionkulten kunnat hafva erhållits. Äfven i trakten af den nära Carthago belägna och under densamma lydande staden Utica anställde d:r Davis undersökningar, men utan något serdeles framstående resultat. Han anser dock, att noggranna gräfningar äfven der skulle kunna leda till åtskilliga upptäckter. — De gjorda fynden äro visserligen icke alltför betydliga, men skola dock kanske bilraga att i någon mån kasta ljus öfver det