Göteborgsposten – 4 april 1861, sida 2

Matsalen, i hvilken de inträdt, föreställde en kastanjelund med ägretter af blommor och grönska. Ljuset föll likt ett guldregn genom ett fönster ofvan, och ökade det förvillande i denna så att säga med konst frambragta natur. De hopslingrade grenarne bildade ett hvalf genom hvilket trängde en mild och angenäm dager. På några grenar sutto foglar i rika fjäderskrudar. Vid foten af hvarje stam funnos rosor, murgröna och blåklockor. Bakom kastanjerna såg man en häck af jasminer och rosenbuskar. Perspektiverna ändades med olika utsigter och flere mellan grenarna insatta speglar återgåfvo det tjusande stället. I ett hörn dolde en underligt formad klippa orkestern, som dock sjelf ej kunde smyga någon blick in i salen. Midtemot denna klippa låg på en piedestal en stor antik snäcka, garnerad med en gräsmatta, inströdd med violblommor, mossrosor; och ur snäckan framsprang en klar vattenstråle. När bordstimmen nalkades och då gästerna inträdde i denna sal, öppnades genom en sinnrik mekanism hvar och en af trädstammarne, och ut trädde en satyr och en nymf med en gyllene I kandelaber i band. Golfvet, af ostindiskt träd, var inlagdt med perlemor, elfenben och ebenholz. Stolarne vordc