Göteborgsposten – 4 april 1861, sida 2

munterhet skulle uttrycka hån eller glädje öfver eldens lyckliga upptäckt och dämpande. Hustru Norgren, hörd härötver, förnekade helt och hållet denna Henriettas uppgift, belst, såsom hon tillade, hon nog visste att en sådan visad munterhet alldeles icke vore passande vid ett sådant tilltälle. Sedan, på iramställd fråga, alla de uti itfrågakomne huset boende personer förklarat att icke någon af dem hade sin egendom brandförsäkrad, uppskjöt poliskammaren, tor tlere personers hörande, undersokningen till den 9 dennes, då sjömannen Norgren och aennes hustru vid hämtuingspatoljd, och handlanden Nilsson, om han aktade nouigt, borde tillstädeskomma. Stöld. Sistlidne Fredag den 29 Mars hade poliskonstapelu n:o 21 Larsson anhålit tör stöld strattade manspersonen kKdvin Theodor Elhasson såsom misstänkt att hatva olofligen ätkommit 2 st. guldringar, dem icliasson utbjudit till salu at en person å gatan. Upptörd i polisvakten befanns kKliasson vid alvisiteringen jJemväl innehatva ew fickur at siltver med dubbia boetter, märkt med Fk. O. 5., men under det visineringen pagick passade kbElasson på ulliälle att hastigt stoppa den ena at guldringarne i muunen och, oaktadt aevwa genast upptäcktes samt forsok gjordes att tranhända Bliasson denna munsbit, lyckades det dock honom att få ringen välbehållen ner 1 magen på sig, hvaremot kliasson icke blei i tilltälle all smaka på den andre ringen och klockan, hvilsa fråntogs honom och dem kliassou äfven erkände sig hatva stulit. i Vid det härom sistlidue Tisdag företagna förhör anmälte sig såsom malsegare till klockan manadskarlen Johan Andersson, boende i huset N:o 4 vid Surbruun, samt ull guldringen eu hos honom inueboende evka Christina Jonsson, hvilka uppgätvo, Andersson, all klockan i0rvarats uti en hans chifionier, der den legat uti det der betintliga skåp och deritrån den blitvit bortstulen natten till den 24 sistl. Febr., samt Uhristina Jousson, att hon vid samma tillfalle genom svold mistar 3 st. ringar, 2 af guld och en af siltver samt omkring 3 rdr 10 sk. i penningar hvilket allt jemval varit hggande ut Anderssons cnittonier, som varit stäeude 1 dei rum der sa väl Christina Jonsson och Andersson, som två andra persouer legat och sofvit, hvartörutan Christina Jonsson formälve att hon samtidigt blifvit bestulen på 8 kakor bröd och 3 2. tläsk, som förv rats i köket, brödet hängande på en stäng i taket samt Häsket liggande på ett bord. Titltalade Eliasson, hvilken är en gammal polis: kund, har undergawt bestraftning för tförsva resan stöld samt blef dereiter under förra årets lopp ar poliskammaren dömd till 2 års allmänt arbete å Längholmen, deritrån han dock blef hit återskickad, sasom varande oduglig will allmänt arbete i auseende till lamhet i ena hauden, hvilken lamhet dock icke är af värre beskaffenhet än att den hivtils icke hbindrat honom från att begagna handen vid åtskyuliga stölders begående. Eliasson erkände att han tran målsägarne stuliv otvannamude persedlar och matvaror, dervid så tillgått, av han, som for en tia sedan jemte sin moder bott i otvannämnde hus och således vore bekant med lokalen, iirågakomne natten begifvit sig dit och banat sig inträde 1 huset på det satt, att han utifrån aflyttat den Jernkrok, hvarmed förstugudörren inifrån varit tillstängd, hvaretter han tyst smugit sig in uti rummet, der manadskarlen Andersson och eukan Jonsson samt två andra personer varit sotvande. Inkommen i rummet hade Eliasson med en nyckel, som suttit i ena lådan at chiftonieren, öppnat klaffen till densamma samt knipit klockan jemte en guldoch en silfverring atvensom 2 rår i penningar, hvilka legat uti en portmonä, deretter Elhasson utgått i köket, der han provianterat sig med fläsket och brödet, hvarefter han sålunda väl utrustad aflägsnat sig. Eliasson förnekade dock att han tagit mer än 4 kakor bröd, äfvensom han ej ville vidgå att han från Christina Jonson stulit mer än en guldring, hvartöre han ätven påstod att han vid häktaudet icke innehaft någon annan guldring än deune och ville således nu icke erkänna att nan nersväljt den andre guldringen, hvilket deremot varit törhållandet med fläsket och brödet, som han med helsan törtärt. Siltverringen sade han sig hatva torsålt till en för honom ,obekant person och portmonnäen hade han bortkastat sedanhan urtagit der förvarade peuningar. Poliskammaren remitterade den vidare ransakningen till stadens rådbusrätt, i atbidan hvarpå Eliasson kommer att förvaras i cellfängelset, dit han återförpassades. RRRENSEEESRETEERSEERNNNE DE KATSO ESS SENAT ANN ARA