Göteborgsposten – 30 mars 1861, sida 1

—L M—O RER TN Trenne karlar närmade sig i en liten allå, nära intill afvenboksalleen, åt hvilken fönstret vette. Mörkret, som rådde i denna del af trädgården, hindrade från att tydligt urskilja de trennc nykomne, men de passerade dock ett af månan upplyst ställe, då vicomten och markisen observerade en guldgalonerad hatt och knappar, inlagda med ädla stenar, glänste hastigt till. Dessa rika drågter slogo de båda sjöofficerarne med förvåning. De rådfrågade hvarandra med blickarne om hvad de hade att göra. — Låt oss följa dem! hviskade markisen i örat på vicomten. Denne hoppade lätt ned i trädgården; markisen skulle just i sin ordning stiga öfver fönsterkarmen, då i samma ögonblick ett sönderslitande skri hördes. De båda unga männen stannade, isade af fruktan för detta skri, som kom inifrån hotellet. Nästan genast derpå skakades huset af en våldsam explosion och en stark låga upplyste hastigt trädgården. Förfärande skri genomskuro luften. Markisen och vicomten hade, först gripna af häpnad, stått såsom träffade af åskan, utan att röra sig från stället; men upptäckten af en fara, som måste hota deras hjertans trolofvade, återgaf