Göteborgsposten – 30 mars 1861, sida 1

ww —— RER muren der det nämnda trädet var, förrän han i hastigt drog sig tillbaka. Han hade blifvit varse tvenne karlar, af hvilka den ene hjelpte den andre att klifva öfver muren. Han vände tillbaka samma väg han kommit och gick bort till fönstret i rummet utanför, som vette åt trädgården. Vicomtens hufvud syntes i detsamma i fönstret. — En karl sitter deruppe i trädet! hviskade vicomten. — Och tvenne andra befinna sig nere på gatan, tillade markisen. — Ah! inföll dHerbois och tog sin vän hårdt i armen, om Gud skulle beskärt oss den lyckan att öfverraska de skändliga anstiftarne till alla de brott, som föröfvats i detta hotell! Vicomten hoppade in genom fönstret. — Alla tre äro nu nere, hviskade han; jag! hör ljudet af deras steg i alltens sand! — Din pistol! sade markisen och drog upp den, som Mahurec lemnat honom, då de aflägsnade sig från sitt logis. Vicomten tog äfven sin pistol i hand och de båda unga männen drogo sig litet tillbaka i skuggan. Ett förvirradt sorl af röster trängde ända fram till dem. De förnummo mycket tydligt ljudet, utan att dock kunna uppfatta orden.