Göteborgsposten – 28 mars 1861, sida 2

58:de födelsedag, fick såsom gåfva mottaga ett utvalt och dyrbart bibliotek, bestående af 1,500 band. Gåfvan kom från Danmark, hvarest några vänner till hr ÅA. och skandinavismen hopsamlat den behöfliga summan för inköpandet af biblioteket. Expositionslokalen i Karlstad. Staden har enhälligt beslutat att till bushållningssällskapet upplåta 44 kappland jord på Näbben till uppförande derå af den föreslagna expositionslokalen. Cellfängelset i Kalmar. Sedan Fångvårdsstyrelsen entledigat kapten von Kremer från direktörsbefattningen vid länscellfängelset i Kalmar, har underlöjtnanten Victor Wester blifvit förordnad att tillsvidare under ledigheten förestå tjensten. Fångvårdsstyrelsen har äfven infordrat förklaringar från fängelsets predikant, G. Th. Tode, och läkare, d:r O. C. Ekman, hvarföre de, oaktadt fångar före åtalets väckande anmält klagomål, likväl uraktlåtit att derom hos vederbörande göra anmälan. Kopparmaålet i Karlskrona är nu utageradt. Förre handelsbetjenten S. G. Pettersson dömdes att, för innehafvande af kronan olofligen frånhänd koppar till ett värde af 28 rdr 99 öre, stå tjutsrätt och böta 3 gånger detta belopp samt i 6 månader hållas till straffarbete; f. handl. A. Olsson dömdes for samma orsak att stå tjufsrätt, böta 3 gånger 31 rdr 57 öre samt i 6 månader hållas till straffarbete; bonden OC. Jönsson, som skjutsat det anhållna godset, fanns icke lagligen förvunnen att hafva haft vetskap om den olofliga åtkomsten deraf, hvarföre han icke kunde till ansvar fällas. Då åklagaren icke förnärvarande hade något alt anmärka mot de öfriga i detta mål mer eller mindre inblandade personer, blefvo de från allt ansvar frikända. En elakartad febersjukdom har utbrutit inom Örs pastorat på Dalsland, i hvilken mellan 30 å 40 personer insjuknat och 2 aflidit. i Om -bristen på spanmaäl i Wermland, synnerligast för uteäde duglig, har nyligen åtskilligt varit ordadt i tidningarne. Med anledning deraf har en person till Lidköpings Tidning insändt följande belysning af förhållandena, hvilken vi anse nödigt återgifva. Insändaren yttrar följande: Uti de från Wermland ankomna tidningar och notiser har man å senare tiden sett noterade höga priser å utsädeshatre, och äfven uppmaningar till andra orter, att ditsända så-säd. Nu är det visserligen en sanning, att upplysningar i sådana ämnen alltid äro nyttiga. Att den ena orten tillförer den andra sitt öfverflöd, är tidens anda; men skola de medföra all sin påräknade fördel, böra de vara fullständiga och framför allt ej grunda sig på något misstag. Må vi derföre icke underlåta, på samma gång vi lära känna behofven, att äfven betrakta hvad som redan kan vara undangjordt till deras fyllande. För Lidköpings spaumälshandlande är det redan ett faktum, att ej allenast större bolag och bruksegare, utan ock enskilda handelshus i Wermland, från alla dess städer, här genom ombud, och vid personliga besök, låtit upphandla högst betydliga qyvantiteter utsädeshatre, hvilken endast väntar på öppet vatten för att dit öfverföras. Från andra orter förljudes sammalunda, och då man härtill lägger att det är långt ifrån hela Wermland, som i år erhållit en mindre god skörd, torde man, i dessa tider då spekulationsandan ingalunda Islumrar, deraf kunna draga den temligen säkra slutsatsen, att herrar Wermländningar sjeltva nogsamt dragit försorg om nödigt utlsäde för sin ort; helst deras upphandlingar här fortgått alltsedan sistl. höst, till priser hvarmed de nuvarande ej kunna täfla. Om det sålunda å ena sidan kan vara af fördel alt veta på hvilka orter en loflig och nyt-Itig handel kan finna tjenlig sysselsättning, I bör, I till undvikande at de kännbara förluster