Göteborgsposten – 27 mars 1861, sida 1

— Superen utan mig, jag vill det. Inom en timme skall jag vara tillbaka. — Vet ni, hvarföre min far så sent beger sig till hr dOrmesson ? frågade m:me de Nohan sin svägerska, då rådsherren försvunnit. — Jag vet ej, svarade m:me de Versac; jag har blott utfört ett uppdrag, hvars betydelse jag ej känner. Men hvar äro Lonore och Blanche ? — På sina rum, svarade m:me de Niorres. De arma barnen hafva i dag fått sin del af våra bekymmer och sorger, och ha derföre bedt mig lemna dem ensamma med Gud. — Hvad har då skett? Jag skall säga er det, genmälte m:me de Nohan och flyttade sig intill sin svägerska, för att anförtro henne, hvad hr de Niorreg berättat om de båda sjöofficerarne. Hr de Niorres hade styrt kosan mot gatan Vieille-du-Temple. När han på gatan Chaume passerat hotel de Soubise, stannade han tvärt, vände sig om och undersökte med en snabb blick den väg han nyss tillryggalagt. Gatan var alldeles öde. Säker om att intet obehörigt öga spionerade på honom, vände han om och gick nu åt alldeles motsatt håll mot den kosa han dittills följt. Han gick tillbaka uppför gatan Chaume, ge